Flera i mitt nätverk har uppmärksammat mig på att det här är en viktig och sevärd utställning, många röster har hörts om ingångar i Den nya kartan som vanligtvis inte inte görs eller diskuteras. Jag var i Malmö för ett par veckor sedan och hade då möjlighet att själv kort besöka Form/Design Centrum och då alltså också utställningen Den nya kartan. Och kan kan inte annat än hålla med. Om hantverk, produktionsvillkor, hållbarhet, samarbeten, nya försörjningsmodeller och formgivning är något som är viktigt är det här en viktig utställning för dig.

Alla produkter som är gjorda till den pågående utställningen Den nya kartan, på Form/Design Center just nu. 24 formgivare, 24 tillverkare. Gå och se! (Foto Den nya kartan)

För här provar man inte bara på nya konstellationer och nya samarbeten, 24 formgivare har förts ihop med 24 tillverkare, här utprovas också en ny modell för samarbete. Det tycker jag är en av de viktigaste ingångarna. En ny samarbetsmodell. Curatorn Jenny Nordberg skriver att modellen handlar om att ta gemensamt ansvar för att bibehålla den produktion som finns. Och det görs på ett nytt sätt: Den nya kartan bygger på att båda parter – tillverkare och producent –  går in med samma insats och därför också delar lika på vinsten:

Modellen syftar också till att hitta en mer rättvis ekonomisk fördelning mellan formgivare och tillverkare. Den royaltyfördelning som ofta förekommer inom designvärlden bygger enligt många på ett föråldrat synsätt. Fördelningen fungerade bra när produktionsvolymerna var omfattande och den storskaliga industrin blomstrade. Det vi nu behöver är en modell som är mer anpassad efter dagens produktion som i större grad består av fler serier med färre tillverkade exemplar.

Petra Lilja och Wallåkra Stenkärlsfabrik, Den nya kartan. Form/Design Center just nu. (foto Den nya kartan)

Den nya kartan har producerats av Form/Design Center och curatorn Jenny Nordberg och har också som syfte att visa på den potential som finns och att det är fullt möjligt att tillverka och producera lokalt. En ny modell och en närprincipsmetod alltså. Det är också en utställning om lokal produktion, något som har blivit mer och mer aktuellt för oss på senare år. Ecocraft i Jönköping var tidiga på temat, redan 2009, här är mer fokus på själva formgivningen och tillverkningsprocessen, men det lirar i samma anda. Också här uttrycker sig Jenny Nordberg utmärkt när hon förklarar:

Den Nya Kartan är en nulägesbeskrivning av möjligheterna med lokala samarbeten i en tid då många tror att svensk produktion är död. Är det möjligt att de prylar, möbler och objekt vi konsumerar också skulle kunna produceras lokalt? Eller ska vi fortsätta skicka containrar fulla med smörknivar hit från andra sidan jorden? Finns det någon tillverkningskompetens kvar här i Sverige och Skåne, eller har den kunskapen gått förlorad? Att platsen och deltagarnas hemvist är Skåne är ett medvetet val för att visa styrkan i vad en så geografiskt begränsad plats kan åstadkomma. Även utställningsarkitekturen är förankrad i Skåne. Stora delar av podieformationerna är indränkta i olika ”marinader” som tillverkats av typiskt skånska råvaror såsom kalk, raps, rödkål, alger och blåhallon.

Mats Theselius och Pearl Microphones, Den nya kartan på Form/Design Center. (Foto Den nya kartan)

Alla föremål som tillverkats till utställningen finns också att köpa i Den nya kartans webbshop. Utställningen öppnade alltså för ett par veckor sedan, skynda dig till Form/Design Center om du har möjlighet, fram till 15 november har du tid. Men inte nog med det, Den nya kartan kommer också att visas på Nationalmuseum i Stockholm och på Vandalorum i Värnamo framöver.

Det här är en sevärd uppelvelse, men inte endast ur estetiskt perspektiv, den väcker frågor som vi behöver diskutera i större utsträckning just nu. Tidigare har vi sett liknande exempel på just distributionsekonomi och sätt att omfördela och omstrukturera de kreativa produktionerna, i samband med den här utställningen nämns också projekten Örnsbergsauktionen, The Last Edition och The Fifty Fifty Projects, alla tre mycket bra exempel.  Det här inlägget presenterar främst Den nya kartan som teoretisk bas och som ett sätt att arbeta vidare med tankeprocesserna.

I ett nästa inlägg kommer det mer om de faktiska samarbetena som skett, främst sett ur ett av de 24 exemplen. Håll till godo!

Studiotrojka och Jonas Larsen, Den nya kartan. (Foto Den nya kartan)

Bilden i inläggets topp: Louise Hederström + Studio Carina Grefmar

The post Intro: Den nya kartan som samarbetsmodell appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Viljan att dela med sig av sin kunskap, av sitt kunnande kring sitt hantverk är något av det finaste jag vet. Att vara så nyfiken på och så engagerad i möjligheterna i vad ens material kan ta vägen, ge andra och bidra med, att man är villig att berätta och visa. Självklart finns det andra anledningar att skriva en bok, det fattar jag också, men grundinställningen i en DIY-bok måste ju ändå ligga i viljan att förklara tänker jag.

Och det tänker jag också när jag läser Michael Gärtners superfina bok Lone Wolf Läderarbete. Det är en hantverksbok med ambitioner att göra just det, dela med sig av kunskap inom läderarbetet.

Lone Wolf läderarbeten – en hantverksbok av Michael Gärtner ger allsorts tips och beskrivningar om hur du arbetar själv i läder. Boken är informativ och mycket stilig. Bilderna är tagna av Calle Stoltz, här mycket eländigt återgivna av mig. (Foto Kurbits)

Jag gillar också ämnet, eftersom jag inte sett särskilt många beskrivande böcker om just läderarbete på sistone och jag tror att den är välbehövd och kommer att bli uppskattad för inriktningen, men också för utförandet.

För kolla in här – Michael Gärtner är superpedagogisk, boken syftar att ge grundkunskapen i läder och läderhantverk och den är indelad i fyra delar: läder, teknik, flätning och projekt. Den ger alltså bakgrund i olika ingångar i garvning och hur läder fungerar, här diskuteras också lädertjocklekar och lädertyper. I kapitlet kring teknik finns en rejäl verktygsöversikt, där kantpolerare, huggplatta och gaffelmejsel presenteras, liksom tankar om tillskärning, färgning och lim. Del tre handlar om flätning.

Mitt favoritprojekt, en flätad läderkedja med schackel till ditt fickur. Ur Michael Gärtners bok om läderarbete. (Foto Kurbits)

Till synes superavancerade resultat genomlyses i noggranna skisser och steg för steg, gör en magisk fläta med 5 parter, en piskknut eller rundfläta med 8 kanter vetja! Och sen följer den större delen av boken i kapitlet om projekt. Forftfarande med tydliga steg för steg-beskrivningar i text och bild men varvat med färdiga resultat på fint manér. Det är inspirerande och kunskapsströsslande på en och samma gång.

Många av projekten är baserade på den flätteknik som ingår i kapitel tre, nyckelhållare/plånboksrem, flätade armband och nyckelring. Men steget vidare till plånböcker, myntbörsar, knivfodral, skärp och till och med en väska verkar inte helt omöjligt. En av mina favoriter är den läderrem till fickuret som Michael Gärtner bjuder på, med schackel och flätad läderkedja.

Michael Gärtner själv, självlärd med en skicklig skomakare till far och med mångårig övning har han nära till hantverket. (Foto Calle Stoltz)

Michael Gärtner är själv uppvuxen i sin pappas skomakeri, hans far var en mycket skicklig skomakare. Själv är han självlärd inom läderhantverket och säljer sina handgjorda arbeten under märket Lone Wolf Sweden. Boken inleds med Michaels egen historia, om hans väg in i yrket med läder. Han berättar om att tillverka med egna händer har varit en stark drivkraft för honom, och att han med den här boken vill inspirera till det goda hantverket. Och han skriver så här:

Läderarbete är en konst som ger mersmak och det är bara din fantasi som sätter gränserna. Att inte stressa, att låta arbetet ta tid och att vara noggrann är nyckeln till ett lyckat resultat. Känslan av att själv ha planerat, gjort mallar, tillskurit och sytt till exempel en egen plånbok är obetalbar!

Lone Wolf läderarbete är utgiven av Natur och Kultur, den innehåller 15-talet projekt att göra själv på temat flätor, knutar och sömnad av läder. Författarens ambition att förmedla skaparglädjen i att göra själv är tydlig och genom att skapa själv lär du dig också att uppvärdera den gamla hantverkstraditionen kring läderarbeten. Ytterligare en ambition från läderhantverkaren bakom Lone Wolf. Läs mer om boken här.

Bokens omslag. Utgiven av Natur och Kultur och ute nu – en briljant julklapp till dig själv eller någon som vill lära sig det goda hantverket. En vacker och informativ bok på temat läder helt enkelt! (Foto Calle Stoltz)

The post Lone Wolf läderarbete – en bok om det goda hantverket appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

I våras kom jag för första gången i kontakt med designmarknaden À la London (jag skrev om den här).  Det är en mycket ambitiös satsning som arrangeras på våren i Göteborg – och! – också nu i jultid. Jomenvisst, två gånger om året alltså. Antalet utställare ligger kring 70-80 och fokus är på småskalighet, unika produkter och förstås mycket handgjort.

I år har À la Londons juldesignmarknad utökats, dels har den varit i Göteborg (förra helgen) och nu imorgon lördag är det dags också i Borås.  På Textile Fashion Center laddas det upp med 70-talet utställare, så ta er dit ni som har möjlighet.

Pappas pärlor! Denna pärla bland pärlare, jag följer Johans pärlprojekt på instagram, ett av mina favoritkonton. På Á la London finns han på riktigt! (Foto À la London)

Utmärkt tillfälle att köpa handgjorda eller småskaligt producerade klappar till nära och kära! Här är några av mina favoriter, och det finns myyycket mycket mer att kolla in, gör det!

Här är alla utställare.  Läs mer om À la London här. Och här är alltså mitt inlägg från i våras då jag träffade Therese Aronsson som är en av initiativtagarna till Á la London.

Lisa Edoff Design, mönstervärld som gör gott för inspiration och humör. Lisa Edoffs kollektion sidenscarfar blev (med rätta!) oändligt beundrade när den kom förra året. (Foto À la London)

Designstudion Dandy Demina gör denna fantastiska kollektion med ”The Nobles”, med en samling adliga fantasifigurer porträtterade på bland annat kuddar. Här syns Admiral Beak och han är förstås en riktig rara avis. Roligt! (Foto À la London)

Ny bekantskap, kolla in Nomori! Stilig handgjord keramik med japanska influenser. (Foto À la London)

Bakom Modern stories ligger Therese Aronsson, grundare av À la London. Det här gör hon när hon inte driver designmarknad – hon är möbeltapetserare och gör så här fantastiskt stiliga möbler. (Foto À la London)

Jonas Welins fantasifigurer finns i Borås imorgon, kolla in! (Foto Á la London)

E.P.A Design likaså, Elisabeth P. Andrén finns på plats – À la Londons julmarknad i Borås drar igång imorgon lördag och är endast en dag, skynda dit du som kan! (Foto À la London)

Bilden i inläggets topp är gjort av Form A, läs mer här.

The post Juldesignmarknad à la London appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

På tisdag är det dags för vår fjärde Formfrukost, där jag och trendexperten Stefan Nilsson får möjlighet att träffa och prata med intressanta människor inom områdena slöjd, hantverk och design och formgivning. Till denna vår fjärde har vi bjudit in Tärnsjö Garveri och får då träffa Simon Hjälte som är creative director på företaget.

Tärnsjö Garveri står i fokus i vår fjärde Formfrukost, vi gästas av Simon Hjälte från företaget. (Foto Tärnsjö Garveri)

Tärnsjö Garveri grundades 1873 och ligger fortfarande kvar i Tärnsjö, Uppland, där de hämtar råmaterial med en radie om sex mil. Samtidigt har de stora internationella och exklusiva samarbeten och är ett av världens få garverier som fortfarande garvar läder vegetabilt.

En av verkstäderna på Tärnsjö Garveri, som ligger i Tärnsjö, Uppland. På samma plats sedan 1873. (Foto Tärnsjö Garveri)

Vi vill veta mer om hantverket de utövar, hur de arbetar från ax till limpa och hur de förvaltar sin historia. Och inte minst – hur hänger de med i samtiden och framtiden? Hur lokalt och globalt behöver de tänka, hur behåller de hantverket och samtidigt möter massproduktionens krav?

Välkommen till Formfrukost på Scandic Anglais i Stockholm, 8.00-9.00. Frukosten serveras i nyrenoverade Bar Anglais från 8.00, där vi också pratar med vår gäst från 8.15. Hoppas vi ses!

En av många beredda och färdigställda produkter från Tärnsjö Garveri – välkommen att höra mer om processen på Formfrukost på tisdag! (Foto Tärnsjö Garveri)

The post Välkommen till Formfrukost#4: Tärnsjö Garveri appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Att använda slöjden som metod är något jag ofta är inne på och pratar om, ofta i just gerillaslöjdssammanhang, där politiska och samhällsengagerade åsikter och åtaganden gärna uttrycks med hantverk. Slöjd som metod för samtal och umgänge är också något som är relevant – speciellt kring möten med nya människor eller kulturer. Förra veckan träffade jag engagerade projektledare kring en satsning som handlar om att göra slöjden till verktyg för integration.

Jag var på Slöjd Stockholm och fick veta mer om deras pågående arbete för att välkomna asylsökande och passar här på att skicka den efterlysning som de har vidare till er Kurbitsläsare i Stockholmstrakten: Vill du vara med och välkomna nyanlända asylsökande med slöjd?

Slöjd Stockholm är samlingsnamnet för länshemslöjdskonsulenterna i Stockholms län och tillsammans med studieförbundet Ibn Rushd arbetar de just nu för att genomföra slöjdträffar för att med hjälp av slöjd skapa goda samtal och för att ge avbrott i vardagen på boendena. Just nu letar de slöjdare som pratar arabiska, dari, tigrinja, farsi eller somaliska. Gör du inte det går det fint att vara med ändå! Det går också fint att arbeta som volontär, målsättningen är att skapa så mycket verksamhet som möjligt för dem som söker asyl.

För att få in kunskap och intressenter i projektet finns det en enkät som Slöjd Stockholm gärna vill att du fyller i, gör det, och var med! Du hittar den här!  Från Slöjd Stockholms håll skriver man så här:

Syftet med projektet är att asylsökande ska få träffa oss som redan bott här ett tag, som förstår samhället och därmed kan ge en god introduktion till hur det är att leva i Sverige. Samtidigt ska vi lära mer om våra nya vänner. I det här projektet är slöjd och hantverk en metod som skapar utrymme för goda samtal.

(Bilden i inläggets topp föreställer grepp och lock till tampade näverburkar, gjorda av slöjdaren Ramon Persson, (läs mer här!) och är ett gott exempel på fantastiskt fint genomförd slöjd, Ramon har själv inget med detta slöjdande att göra mer än att jag gillar hans hantverk. I Stockholm Slöjds projekt finns inga krav på nivå av slöjdande, det viktiga är att du vill vara med! Kom ihåg – teknik och material är oväsentliga, det är slöjdens gemenskap och kreativitet som räknas här.)

The post Slöjd för asylsökande – vill du vara med? appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Igår var Formex sista dag för den här gången, temat var Nordic Kicks med sammanfattande i ramsan ”något gammalt nånting nytt, någon lånat, nånting blått, något fått – oj vad jag fångade mycket blåa nyanser märkte jag. Mycket blått, blått och rött, blå-grönt. Men mitt besök den här mässan blev uppdelat och inte så sammanhängande som vanligt. Jag märkte också att jag fastnade i nya sorters montrar eller aktiviteter i år, och det har också att göra med att det fanns fler av dem – prova på, gör själv – i högre grad och en riktigt rolig utveckling.

Något gammalt något nytt…den här bonaden är definitivt ny, och väckte stort intresse från mig och andra – den heter Bienjedalie och är gjord av Jenny Wallmark. Placerad i inspirationsutställningen av Oddbirds. Till höger skymtar också fantastiskt fin keramik från Konsthantverkscentrums anslutna Mia Schnitzler. (Foto Kurbits)

Jag har också lagt märke till att jag numera tenderar att gå runt på mässan lite planlöst och inte lika strukturerat – mycket för att det finns allt fler att prata handgjort skapande med, vilket är rasande trevligt och intressant. Och viktigt! Att få koll på hur branschen ser på det handgjorda, hur marknaden ser ut och framförallt – vad det är vi har framför oss vad gäller just det småskaligt producerade och det handgjorda är nödvändigt. För det är förstås i de environgerna jag rör mig, men det vet ni ju vid det här laget.

Dyeing Craft Lab, Handarbetets Vänners workshops i shiboriteknik var välbesökta och populära under Formexmässan. (Foto Kurbits)

I år tog jag mig iallafall tiden att ta mig runt på föreläsningar och alltså också – workshops! Ett av mässans tydligaste DIY-satsning var Handarbetets Vänners riktigt uppskattade monter Craft Dyeing Lab, med möjlighet att göra sin egen sjal i shiboriteknik. Besökarna fick snällt dra på sig både skyddsrockar och gummihandskar, kladda på med färg, vridningar och doppningar i olika stora kastruller – alla såg ut att njuta högaktningsfullt! Hantverk är så ljuvligt i sitt sätt att totalt engagera dess görare. Handarbetets Vänners personal hade tre workshops varje dag och de gånger jag var där fanns det alltid folk som ville prova på.

Många var dem som var nyfikna på att veta mer om knyt- och vridtekniken från Japan, här visad av experter från Handarbetets Vänner i workshopformatet Dyeing Craft Lab. (Foto Kurbits)

Jag fann det både roligt och intressant att vi var så många i branschen som tog oss tid att slå oss ner, ta in kunskap och prova på något nytt i denna vanligtvis ganska stressade miljö, många journalister har deadlines och många inköpare har bråda dagar med tajt schema bland montrarna. Ändå fanns inte bara en utan flera sådana här stationer, där vi alltså också lite till mans passade på att dra nytta av hantverkskunniga och yrkesskickliga gäster som ville visa oss. Det blev till och med något vi gjorde material på – kolla exempelvis det här roliga klippet som Helena Nord på Mormorsglamour gjorde från montern.

Ytterligare blåa nyanser av keramik, den här samlingen var rolig att hitta, då jag hittade min egen blomkopp som jag dricker kaffe ur varje dag – gjord av Anna Keramik, med verkstad i Arbrå i Hälsingland. Bakom de blommiga kopparna står två av Anna Elzer Oscarsons superspännande vaser i blått, skulpterade i 3D. Hennes sprillans nya kollektion heter Dancing Dune, kolla upp den! (Foto Kurbits)

Entrétorgets inspirationsutställning gjordes i år av gruppen Oddbirds, där de också hade ett mycket tydligt prova-på-tema. Mässans första dag stod folk och band tulpanbuketter för glatta livet, eller, det var snarare med hjälp av Blomsterförbundet, men plocka ihop din bukett, få tips och möjlighet att fråga proffs och lära dig något nytt. Under mässdagarna har ytterligare professionella utövare funnits i inspirationsutställningen, redo att visa, prata och inspirerar.

Nadja Wedin satt i inspirationsutställningen och visade hur hon arbetar med markers och tunn svart penna. Fascinerande och roligt att få se hur hennes välkända mönster växer fram. (Foto Kurbits)

Jag hade turen att träffa Nadja Wedin, så otroligt spännande och roligt! Här sitter hon och arbetar på sitt skisspapper, där hon tillåter sig att testa och låta pennan flyta fritt på papperet. Nadja inspirerade i att brinna för själva tecknandet, att det är där, med pennan och papperet, som magin uppstår ju mer hon håller på. Hennes speciella kännetecken vid det här laget är ju den svarta botten, hennes mönster kommer först och sen njuter hon av att till sist få ”fylla”, det vill säga, göra så att mönstret poppar upp, med hjälp av att göra bakgrunden svart.

Det var ett oerhört spännande möte. Nadja Wedins mönster möter ni bland annat på textilier för Hemtex för närvarande, och hennes egna arbete ser du mer av här. 

Så här såg mässans program ut i inspirationsutställningen, idel duktiga konstnärer och hantverkare på besök hos Oddbirds alltså. (Foto Kurbits)

Också på tema gör det själv var Handarbetets Vänners nya materialsats i yllebroderi, deras mönster och materialsatser från Edna Martin har blivit mycket uppskattade  - nu har de tagit fram hennes mönster Cikon i en yllebroderisats.

Yllebroderi som gör det själv för den hugade. Edna Martins mönster från 60-talet har fått nytt liv med hjälp av Handarbetets Vänner. (Foto Kurbits)

I övrigt hittade jag en mängd keramik, i alla dess former, användningsområden och utseenden. Glasyrerna och bränningsteknikerna ger verkligen olika ingångar till materialet förstås, men mycket japaninfluerat också här. Jag gillade Paradisverkstans monter med de breda penseldragen och den grafiska inslagen.  Färgkombinationen svart och vitt fanns också tydligt i många produkter och utställningar.

Paradisverkstan från Öland med serien Kärl, till och med som lampskärmar! Breda tydliga penseldrag, fint. (Foto Kurbits)

Jag återkommer med fler nedslag i enskilda aktörers montrar, men kan inte låta bli att visa upp lite färgfavoriter. Den här väggen hos Brita Sweden gjorde mig så rasande glad! Stiligt i hampa, både i nyanser och mönster.

I Brita Swedens monter fanns många fina nyheter, bland annat dessa mattor i hampa. (Foto Kurbits)

Jag träffade också Kim Walltin, som driver Future Days, läs mitt inlägg om honom här. Hans fantastiskt fina pappersprodukter skymtade i olika konstellationer i inspirationsutställningarna. Till mässan kom han med detta sidobord, i plåt men med hans karaktäristiska vinklar.

Nytt sidobord från Future Days. Perekt som avlastning för nycklar i hallen, konstaterade vi. Lädret från Tärnsjö minimerar förstås skramlet. (Foto Kurbits)

Flera produkter i samma havsgrön-turkosa nyans fastnade. Bland annat sittpuffen från Aveva design. (Foto Kurbits)

Och de klassiska ljusstakarna från finska Aarikka i ny färg. Företaget har funnits sedan 1954, en hel del kunskap och tradition inom de företagsväggarna. Allt tillverkas fortfarande i fabrik i Helsingfors. (Foto Kurbits)

Rasande stiliga mönster och färgkombinationer också hos textilformgivaren Ulrika Gyllstad. Här det solgula i centrum (favoritfin färg!) men också de grönblå och blå är mycket vackert. (Foto Kurbits)

En svepande och bred överblick med småskalig produktion i fokus, jag gör fler nedslag i enskilda hantverk längre fram. Mitt bestående intryck av Formex anno vår 2016 är att vi allt mer vill ta oss tiden att göra själva, oavsett om vi tillverkar produkter ur materialsatser, eller vill ha ett proffs vid vår sida som visar och leder. Alla föreläsningsprogram som jag besökte var också fullsatta, vilket säger en hel del om vår kunskaps- och inspirationstörst. Lovar gott inför 2016 tycker jag!

Och vill du få mer överblick från mässan tipsar jag gärna om Marias spaning från Nordic Design Collectives front, samt om Stefan Nilssons trendanalys, här.

The post Formex i gör det självets tecken appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Förra veckan kom samarbetet mellan Smålands Skinnmanufaktur, Formbruket och Granit ut i butikerna i landet, samarbetet har varit omtalat ett tag och nu har alltså produkterna börjat landa. Jag gillar material och tekniker, speciellt fint tycker jag det flätade skinnet är i den låga bänken. Möbelserien är gjord för hallen och den är formgiven av Hillevi Magnell och Sara Rudenstam.

En ny kollektion möbler för hallen, framtagna för Granit av Smålands Skinnmanufaktur och Formbruket. I ask och läder. (Foto Granit)

Vi pratar ask och läder från Tärnsjö Garveri, möblerna är gjorda i Småland. Lädret är därför både svenskt naturgarvat och helt kromfritt, ni känner ju till att Tärnsjö är ett av få miljöcertifierade garverier med djur främst från gårdar i närområdet, jag skrev om detta inför att Tärnsjö gästade oss vid en Formfrukost i höstas.

Valet av ask är för att få en så hållbar kollektion som möjligt, det kan ju gå rätt vilt till i en hall tänker jag (eller, behovet av hållbara möbler är ju stort överallt förstås). Den ljusa färgen i materialet kommer att mörkna och få patina med tiden, jag gillar det!

Hallbänken är min favorit, främst på grund av den fint flätade sitsen, men jag gillar också vinkeln på benen. Finns i utvalda Granitbutiker nu. (Foto Granit)

Från Granits håll vill man med detta samarbete slå ett slag för hantverket, det närproducerade och småskaliga, vilket ju är smart, roligt och vettigt. Precis som de tycker jag att lädret och träet här matchar fint till Granits rustika och mer industriella inredning. Jag tycker ju att vi kan få in mycket mer av den värmande hantverkskänslan i våra hem så det här är ett roligt exempel att lyfta.

Kollektionen från Smålands Skinnmanufaktur och Formbruket finns i begränsad upplaga och kommer att finnas i utvalda butiker. Men tacknämligt också på nätet, se här. 

Fina detaljer i en rad olika krokar och hängare – här en praktisk S-krok som ingår i serien från Smålands Skinnmanufaktur och Formbruket, för Granit. (Foto Granit)

Fiffiga öglehängare i skinn för diverse halsdukar och annat, kompletterar träkrokarna fint. Avsändaren Smålands Skinnmanufaktur och Formbruket arbetar lokalt och småskaligt. (Foto Granit)

The post Hantverkskunnigt och småskaligt producerat appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Lite sent omsider kommer här lite bilder från förra veckans möbelmässa. Jag gick ju så nesligt och blev sjuk och  missade en hel del av festligheterna, men lyckades ändå ta mig till mässan en kort stund mot slutet av veckan. Ingen full rapport från mitt håll dock, det har ni säkert fått på andra ställen också tror jag.

Jag hann främst med Greenhouse, där skolor och nyligen utexaminerade är i fokus, det känns alltid relevant att börja i den änden. Och i år hann jag nästintill inte med annat. Här är lite osorterat några av mina favoriter helt enkelt!

Kristina Schultz Lindberg har fått välförtjänt uppmärksamhet för sitt intressanta koncept 100 dagar av behov och begär. Här en del av hennes vardagsföremål, i Ung Svensk Form 2016. (Foto Kurbits)

Först ut Kristina Schultz Lindberg, eftersom jag hamnade i Ung Svensk Form 2016 som håller till i samma hall. Kristinas projekt heter 100 dagar av behov och begär, hennes examensprojekt från Konstfack i våras, som dels är väldigt intressant som idé och i utförande - hon flyttade ut familjens alla grejor från lägenheten och under 100 dagar återskapade hon de föremål som de verkligen behövde. En kastrull att laga mat med, en sked att äta med, en pall att sitta på… – projektet blev inte godkänt som examensarbete, vilket under hösten lett till en diskussion om vad hantverk, design och form egentligen är och ska vara. Viktig teori och praktik i det arbetet.

Emma Dahlqvists It’s now or Näver utforskar nävret som textilt material. Tänk om våra kläder ser ut så här i framtiden! Fantastiskt. (Foto Kurbits)

Urvalet till Ung Svensk Form 2016 tilltalade mig mycket, här finns många fina projekt som figurerat under året och som snabbt lyfts upp till denna form. Utställningen är en jurybedömd utmärkelse och vandringsutställning, som har till syfte att visa upp nyskapande svensk formgivning.  Emma Dahlqvists It’s now or Näver (kolla bilderna på länken, mina från mässan blev är fantastiskt spännande i sin ambition att utforska björknävrets textila kvaliteter, hennes examensarbete hamnade i höstas också i Utopian Bodies på Liljevalchs.

100 mot 0, Josefin Tingvall i Ung Svensk Form 2016. (Foto Kurbits)

I verket 100 mot 0 undersöker Josefin Tingvall hur många liv en tröja kan ha, alltså hur mycket användning tål ett garn? En tröja har repats upp och stickats till nya tröjor och projektet undersöker i förlängningen om inte våra plagg faktiskt kan ha fler liv än vi tror.  Verket ”…visualiserar den verkligt cirkulära ekonomin” skriver juryn i en rad i sin motivering, vilket ju är hantverkets och handarbetets verkliga förtjänster – det är intressant och viktigt att det börjar synas i formgivningskretsar också.

Ja och mässan och Greenhouse var förstås mycket mer än Ung Svensk Form, jag vill bara nämna Daniel Svahns finfina projekt Castor också, där han samarbetat med bävrar (!). Det finns ytterligare många favoriter – här är hela utvalet, och utställningen går att se från och med fredag på ArkDes i Stockholm ett par veckor, för att sedan turnera till Form/Design Center i Malmö - här är planen.

Tits ‘n Ass av Butler/Lindgård. (foto Kurbits)

Grymma Karin och Hanna från Butler/Lindgård fanns också på plats i Greenhouse med sin nya kollektion Tits ‘n Ass. Vackra former, mönster och färger, eller bröst och kroppsvätskor – eller både och. I deras Tits ‘n Ass undersöker de kroppsfixering, spår av människor och normer kring kroppar i det offentliga rummet. Textilierna är tänkta att fungera i offentliga sammanhang utifrån materialval, tjocklek, behandling och struktur.

Studion Oyyo, Lina Zedig och Marcus Åhrén hade en fin monter. (Foto Kurbits)

Ny bekantskap i svenska Oyyo, vars mattor görs i Indien. Fin kvalitet och spännande mönster.

Och ytterligare nya mönster och nya görare – tadaaa! Här är Studio Murkla! Textil av hög klass. (Foto Kurbits)

Jag träffade också på Hanna och Charlotte som precis dragit igång Studio Murkla – och med vilka mönster sen! Min bild ger inte rättvisa åt färgerna och nyanserna, återkommer till denna studio längre fram – massor av fler superfina mönster har de i rockärmen. Kolla in dem, det här kommer vi få se i produktion snart tror jag.

AnnaKlara Gleisners lampa December, från Carl Malmsten Furniture Fair. (Foto Kurbits)

Jag pratade även med AnnaKlara Gleisner från Carl Malmsten, hon berättade om deras samarbete med ateljé Lyktan, där klassen fått en utmaning att arbeta med belysning och trä. AnnaKlaras lampa här heter December och är så fiffigt konstruerad att den ger som mest ljus när det är kallt = träets facetter krymper, och som minst när det är varmt = facetterna drar ihop sig. Smart tänkt och fint utfört!

Glad av Oona Hallikainens gula stol! Svårt att motstå gult. Från Turku universitet. (Foto Kurbits)

Och så här lät det förresten i mångt och mycket i Greenhouse, Jens Peterson Bergers och Olov Ylinenpääs musikobjekt Ajna stod till besökarnas förfogande och numera är deras allkonstverk på turné i Ung Svensk Forms regi 2016.

En riktigt fin stund hade jag också i ryskt sällskap – projektet Naturalist flyttade in 18 ryska produktdesigners i en monter, och oj vad mycket spännande det fanns där. Framförallt är ju nävernörden i mig salig över Anastasiya Koshcheevas olika föremål – pallen i inläggets topp är hennes – liksom hennes burkar och lampor. Allt i näver, helt galet vad fint. (och här lite suddigt, jag blev så till mig att det var svårt att hålla kameran stadigt, eller vad vet jag) Hennes träburkar heter Tuesa och finns att se skarpa här. 

Anastasiya Koshcheeva uppdaterar näverburken med eleganta sömmar. Från sibirisk hantverkstradition till samtida design, elegant eller hur? (Foto Kurbits)

Och detta samarbete som Anastasiya Koshcheeva har med Olesya Ananyeva, keramik och vide – typiskt fint!

Från montern Naturalist, där 18 ryska produktformgivare fångat naturens former och material. Här keramik och vide av Olesya Ananyeva och Anastasiya Koshcheeva. (Foto Kurbits)

Sista nedslaget från min runda; polska Kosmos Project i samarbete med svenska Petra Lilja i en gemensam utställning visas här några delar. Slaviskt och skandinaviskt. (Foto Kurbits)

Polska Kosmos Project i samarbete med svenska designern Petra Lilja och curator Magdalena Poplawska, gemensamt har de gjort en utställning baserat på slaviska och skandinaviska rötter, likheter och gemensamma uttryck. Läs mer om hela utställningen, Irrational Times, här.

The post Hantverksfavoriter från möbelmässan appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Ett par dagar till finns möjlighet att se Mia Cullins arbeten för Designgalleriet, hennes utställning Omkring tar sin början i cirkelformen och hon utforskar den i lite olika material, främst läder. Säkerligen var ni många med mig som förra året blev upprymda av Mia Cullins vackra stora pall Rebind, se här.

Skickligt flätat med rundlar i  läder ger ett spännande maxat mönster, det är en riktigt stilig kontrast till möbelns funktion och i övrigt stabila utformning tycker jag. Benen är gjorda i skiktlimmad bok.

Stor pall, Rebind, av Mia Cullin. Visas på Designgalleriet just nu – gå och se! (Foto Kurbits)

Denna mönstring och det genomförandet har hon arbetat vidare med på Designgalleriet, där hon nu har sin första separatutställning. Här  finns ytterligare runda pallar i mindre format, alla med läder från Tärnsjö och med lite olika färger. Alla Mias produkter är stiligt placerade i en cirkel i galleriets utställningsrum, där besökaren kliver in i centrum och verken visas runt om – ett lekfullt och fint grepp som också belyser temat.

Mia Cullins utställning heter Omkring, där allt utgår från cirkelformen, också placeringen av verken i galleriet. Snyggt! (Foto Kurbits)

Ytterligare en favorit är den stora avgränsaren som du som beställare bygger ihop själv. I ett intrikat pusselsystem hakar du ihop de bitar du behöver i storlek – en sådan här maxad version vill jag ha, funkar lika bra i offentlig miljö som hemma, eller hur? Lädret kommer att mörkna en aning, och doften (!) kanske avtar, men precis som med riktigt garvat läder blir det bara bättre med åren. Ett riktigt smart och långsiktigt val av material. En pendang till den här avgränsaren är också den i vackert böjt trä som elegant fyller ut entrén i galleriet. Vackert!

Avgränsaren Button i ekologiskt garvat skinn från Tärnsjö. Doften! Materialet! Elegant. (Foto Kurbits)

Mia Cullin har som formgivare en rad samarbeten och produktioner bakom sig, hon gör möbler, inredning och design för en rad olika etablerade producenter. I Omkring är det cirkeln som alltså blir den sammanhållande formen och hennes material skiftar – i ett nyligt samarbete med möbelföretaget Gemla hittade hon cirkeln i deras fabrik där hon fick fritt spelrum att sätta ihop en ny möbel av befintliga delar. Tamburmajorens fötter blev grunden till bordet Ringen.

Ringen – bord av Mia Cullin för Gemla. Stiligt och spännande i sin kombination. (Foto Kurbits)

Utställningen innehåller också två riktigt fina lampor, gjorda i samarbete med Ateljé Lyktan, kallade Meridian, samt det nyligen visade växtkärlet Gro, där växter slingrar sig uppför ett cirkelformat hjul. Mia Cullin är skickligt konsekvent i sitt utformande och arbete med en geometrisk form, ett sånt grepp kan man ju tänka kan bli rätt likadant, men här lyckas hon på ett intressant sätt skifta och variera sitt uttryck – mycket på grund av de spännande materialvalen. Det är lyxigt att få se en designers hela uttryck genomarbetat i en utställning som detta, det är få andra platser som erbjuder den ytan just nu.

Entrén till Mia Cullins utställning Omkring innehåller rumsavdelaren med samma namn. (Foto Kurbits)

Omkring pågår fram till fredag 29 april, skynda dig dit om du har möjlighet! Läs mer om utställningen här, och mer om Mia Cullins bakgrund och arbete här.

The post Gå&se: Mia Cullin på Designgalleriet appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

På tisdag är det dags igen, på scenen har vi med oss vår Form&frukost åttonde gäst. Jag och Stefan Nilsson tar emot möbelformgivarna Lith Lith Lundin och ser fram emot att prata möbler med ett specifikt hållbart, lokalt perspektiv.

Martin och Erik Lith samt Hannes Lundin utgör möbelformgivarna Lith Lith Lundin. Möt dem i tisdagens åttonde Form&frukost! (Foto Alexander Mahmoud)

Så här presenterar vi gruppen;

Form&frukost åttonde gäst är möbelföretaget Lith Lith Lundin, som utgår från Torsåker, Gästrikland, både i placering och materialinhämtning. Deras koncept bygger på en femmilsradie där allt råmaterial och all förädling sker inom denna cirkel.

Lith Lith Ludin består av bröderna Erik och Martin Lith, samt Hannes Lundin, de startade 2012 för att erbjuda ett alternativ till branschens fokus på att köpa nytt och byta ut. Trion vill istället göra tidlösa produkter med lång livslängd. Vi vill veta hur det fungerar att ha ett begränsat material att jobba med, hur utmaningarna i ett sådant koncept ser ut, och givetvis hur de ser på fördelarna. Vi är också nyfikna på trions konstellation, vem gör vad och hur ser deras arbetsprocess ut?

Sättet Lith Lith Lundin använder sig av förnyelsebara material och hur de experimenterar med traditionella tekniker för att nå nya uttryck, metoder och material har givit att de medverkar vid en rad utställningar världen över. Hur når de ut med sin historia i försäljningsled och vad tycker konsumenten?

Lith Lith Lundin tillverkar möbler med material och förädling inom en femmilaradie från Torsås, där de verkar. På tisdag är de våra åttonde Form&frukost-gäster. (Foto Monoqi)

Välkommen till Form&frukost på Scandic Anglais i Stockholm, 8.00-9.00. Frukosten serveras i Bar Anglais från 8.00, där vi också pratar med vår gäst från 08.15. Form&frukost är gratis men du måste boka din plats, info@formfrukost.se. Vi ses!

Alla detaljer i Lith Lith Lundins produktion är uttänkta att ingå i ett långsiktigt och hållbart system. Hör dem berätta mer om sitt arbetssätt på tisdag! (Foto Monoqi)

Form&frukost är initierat av och genomförs av mig och Stefan Nilsson, trendexpert och grundare av Designgalleriet. Följ oss gärna på Facebook/formfrukost för fler uppdateringar om kommande gäster. 

Fiffiga lösningar och smarta konstruktioner när Lith Lith Lundin lokalproducerar möbler. (Foto Monoqi)

The post Form&frukost #8: Lith Lith Lundin appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Går du i sommarinspirationstankar och vill lära dig bemästra lite nya papperstekniker? Då är det här en mycket bra start på semestern vill jag lova. Boken Papper och stygn, av Monica Langwe släpptes tidigare under våren och den har blivit en stor snackis i slöjd- och hantverksvärlden mycket eftersom den kombinerar inte bara två hantverkstekniker och två material – broderiet och papperet utan också är så handfast i både utförande och beskrivningar.

Hemslöjdens förlag som ger ut den specialiserar ju sig gärna på just gör det själv-böcker inom sin speciella hantverksnisch, men den här skar lite på tvären i både utgivning och område tycker jag, vilket är spännande.

Skinnböcker inspirerade av Leksandsdräktens skor, ur boken Papper och stygn av Monica Langwe. (Foto Thomas Harrysson)

Monica Langwe är en av Sveriges främsta kreatörer i arbete med papper och bokbinderi. Hon är verksam i Mora och har en rad uppmärksammade uppdrag bakom sig. I Papper och stygn delar hon med sig av tjugotalet projekt som alla använder papper i olika tekniker och olika användningsområden, böcker med enarks- och tvåarkshäftningar, orientalisk häftning. Här finns också beskrivningar på hur du gör böcker med skinnband, kassetter, dragspelsalbum och askar.

Trådbundna häften, ur Papper och stygn, utgiven på Hemslöjdens förlag. (Foto Thomas Harrysson)

Det är en prova-på-bok i en rad olika bemärkelser, här finns snabba beskrivningar och fördjupande förklaringar beroende på hur tålmodig du är på att läsa på. Det går också bra att bläddra i boken och använda den som snabb referenskarta för kunskap om pappersprover, olika vikningar och inte minst vilka verktyg du kan behöva. Finurligt och roligt viker du upp, bläddrar runt, tar in och tar med dig ut.

Bok med orientalisk häftning, ur Papper och stygn. (Foto Thomas Harrysson)

Från förlagets sida marknadsför man boken som den som tar papperspyssel och scrapbooking till en helt ny nivå och det ligger nog något i det. Ta dig an Papper och stygn och se själv vad du kan få för inspiration och kunskap av den. Mer information finns här. Och här kan du provläsa lite. Boken har också varit föremål för en rad utställningar under våren, just nu finns verk ur boken utställda på Slöjdgalleriet i Linköping, se mer här. 

Gör en prylkarta! Superfiffig grej som jag vill göra. Monica Langwe visar hur i Papper och stygn. (Foto Thomas Harrysson)

Omslag. Boken finns ute nu. (Foto Thomas Harrysson)

The post Lästips i sommar: Papper och stygn appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Så är det snart dags för Sy- och hantverksfestivalen i Stockholm igen! Festivalen har tidigare varit i Malmö, Stockholm och i Göteborg och mycket i mitt flöde har sett både kreativt och spännande ut. Nu är det snart Stockholms tur igen, mässan laddar för att slå upp portarna 28-30 oktober.

Och det med ett fullmatat program vill jag säga, både i omfång av utställare – antalet har ökat till över 200 stycken sedan sist – och med stort fokus på aktiviteter och workshops.

Sy- och hantverksfestivalen på Stockholmsmässan 28-30 oktober, missa inte! (Foto Sy- och hantverksfestivalen)

Alla medverkande med siktet inställt på oss som är intresserade av sömnad, handarbete och inte minst eget skapande i ännu högre grad. Och då vill jag minnas att utbudet redan tidigare har bestått av allt som en hantverkssugen med kli i fingrarna kan behöva; förra året då jag var på plats häpnade jag över utbudet av pärlor och smyckestillbehör till exempel.

Men här finns även mycket i utbudsväg för sömnad, stickning, quilt, lappteknik, knyppling, virkning, broder och vävning, maxat eller hur? Här finns det också möjlighet att prova på till exempel knyppling, färgning, krokning, tenntrådsbroderi, sidenmåleri och origami, bara för att bara nämna några av de många workshops som finns inbokade.

Med ännu fler utställare än tidigare laddar Sy- och hantverksfestivalen med utbud och inte minst – aktiviteter. Gå en kurs under mässan! (Foto Sy- och hantverksfestivalen)

Mässan har inte bara fått nytt namn (tillägget Hantverksfestivalen) utan har också satsat mer på den hårda slöjden.  Nytt för i år är ett 20-tal speciellt inbjudna hantverkare inom området, där två kommer att erbjuda workshops även de. Mässans fullständiga workshop-program kommer att publiceras på festivalens hemsida när det börjar närma sig, se mer här. 

Till Sy- och hantverksfestivalen i Stockholm kommer över 200 utställare, alla med fokus på ditt kreativa skapande. (Foto Sy- och hantverksfestivalen)

Sy- och hantverksfestivalen är öppen för allmänheten och riktar sig både till dig som är nybörjare och till redan inbitna proffs. Så välj ut dina favoritaktiviteter och utställare och ta dig till mässan!

Själv laddar jag för att vara med på Sy-akuten till exempel (”här kan du fråga om allt inom sömnad” va? va? fantastiskt ju!)  men är också väldigt nyfiken på krokning, och lära mig fläta japanskt. Och förstås de där frivoliteterna som alltid känns så märkligt magiska.  Sy- och hantverksfestivalen på Stockholmsmässan 28-30 oktober alltså, mer information här!

Material, inspiration, prova på-aktiviteter och möten med andra kreativa – på Sy- och hantverksfestivalen. (Foto Sy- och hantverksfestivalen)

______________

Det här inlägget sker i samarbete med Sy- och Hantverksfestivalen. Läs mer om hur du kan stödja Kurbits.nu här. 

The post Snart dags för Sy- och hantverksfestival i Stockholm! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Titta hur mycket vackert finska Inni Pärnänen gör! Hon är en finsk smyckekonstnär och designer med en hel del internationell uppmärksamhet, jag förstår varför. Jag såg hennes arbeten tidigare i vinter och blev så glad över hennes sätt att ta sig an trä, läder och metall.

Blommor i läder bildar detta spännande halsband, av finska smyckekonstnären Inni Pärnänen. (Foto Inni Pärnänen))

Hon arbetar både i bärbart smyckeformat och med utsmyckningar i mer skulptural form – som den vägginstallation jag såg på Formex för ett par veckor sedan till exempel.

En vägg fylld av blommor! Väldigt dekorativt och uttrycksfullt – av finska designern och smyckekonstnären Inni Pärnänen. (Foto Kurbits)

Här är några av hennes arbeten i plywood, näver och läder. Mer informtion finns på inni.fi – kolla in!

Plywoodhalsbandet går att vända på och kan därför användas på olika vis. Extra fiffigt med den lilla magnet som fäster ihop halsbandet platt. (Foto Inni Pärnänen)

Halsband i plywood, av finska Inni. (Foto Inni Pärnänen)

Halsband i näver! Hur fint som helst ju – av finska Inni. (Foto Inni Pärnänen)

The post Näver, trä och läder i finform från finska Inni appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Nu är det plötsligt bara några dagar kvar av Ida Björs pågående utställning Allt flyter eller Dräktreformationen 2017, på Almgrens Sidenväveri i Stockholm. Gå och se! Fram till lördag finns Ida Björs nytolkningar av folkdräkten på plats i museets fantastiska övervåning. Utställningen handlar om dräkter, bygdedräkter och folkdräkter och tankar kring det;

En av Ida Björs egenskapade dräkter, med hennes handmålade silkessjal. Ida själv skymtar till höger. (Foto Kurbits)

Vad man har dom till, kanske tycker man att dom skulle behöva ändras lite. Vad kan man göra med dom? Om man vill utveckla dom, får man det?

Frågorna är Idas och genom ett långt podium längs med lokalen visar hon upp en rad handsydda broderade och mycket konstnärligt utförda tolkningar på hur hon själv kanske skulle vilja se dräkterna, eller experimentera med vad som går eller får göras.

Så här såg det ut på vernissaget av Allt flyter eller Dräktreformationen 2017, nu är det endast ett par dagar kvar – skynda dit! (Foto Kurbits)

Snitt och detaljer från folkdräkternas delar som vi känner dem finns med, men Ida Björs gör ut dem på det sätt hon kommit att arbeta med sina tolkningar av dräkten; blandningen av referenser, material och metoder är som alltid mycket underhållande och givande när det gäller hennes arbete.

Livstycke och kjol av avlagda kläder, nogsamt och fint hopsydda med silkestråd, av Ida Björs. (Foto Kurbits)

Mc-inspirerade byxor av en gammal mockajacka, omsydda till dräktbyxor, av Ida Björs. (Foto Kurbits)

Här ser vi bland annat liv och kjol av utslitna kläder, mestadels strumpor – som hon fäst samman med små silkestrådstygn. Dräktbyxor av en nedmonterad mockajacka med inspiration från en mc-byxa, och inte minst den fantastiska Sverjejackan; vändbar handsydd quiltad jacka stoppad med bomullsvadd, med fantastiska broderier av djur. Ida har hämtat inspiration från japanska Sukajan, souvernirjackor.

Sverjejackan, av Ida Björs. Vändbar handsydd quiltad jacka i blå duchesse med passpoaler och i grönt och kärsbarsskalsfärgat siden. Broderier av lodjur, järv och huggorm. (Foto Kurbits)

Det är vackert och mycket fint gjort också ur respekt för materialet. Gå och se hennes arbete nära – hennes detaljer är finurliga, träffsäkra och fyllda med en massa kunskap. Ida har dessutom fyllt på med kunskap från andra kring dräkterna – i utställningen finns en mängd av hennes egna skisser, det är roligt att följa hennes arbete från skiss till färdigt resultat.

Ida Björs är även en skicklig illustratör och avänder också skisserna i sin utställning, här på papper och också måleri på siden i sjalar. (Foto Kurbits)

Och dessutom har hon frågat sin omgivning om deras inställning till folkdräkter, det är intressanta svar och det väcker tankar kring bärandet av dräkt och synen på vad en folkdräkt är och kan vara.

Fram till och med lördag finns Allt flyter eller Dräktreformationen 2017 på plats, gå och se om du har möjlighet!

Sverjejackans imponerande baskida också. Gå och se! (Foto Kurbits)

The post Gå och Se! Ida Björs dräktreformation appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Kanske är ni många som redan är igång och syr väskor för glatta livet, ni som redan sett, läst eller tagit del av all inspiration och kunskap som Helena Bengtsson bakat in i boken Sy väskor – vackra som smycken. Den är utgiven på Hemslöjdens förlag och släpptes för ett par veckor sedan. För frestande, lockande och mycket roligt i inspirationsväg finns att finna här!

Jeansväska och skarvsömsväska, av Helena Bengtsson ur hennes bok Sy väskor från Hemslöjdens förlag. (Foto Thomas Harrysson)

Den röda linjen i förlagets utgivning är ju ofta traditionen i slöjden, kunskapen i historien och inte minst hantverket bakom, och så arbetar också textildesigner Helena Bengtsson i stort som smått. Hon är välkänd för sitt arbete med ateljékollektioner och utställningar, samt en rad offentliga utsmyckningar. Skinnet och ullen är ofta hennes material som hon skickligt bemästrar. Men här bjuder hon på mindre skatter, förvisso gärna i skinn och ull, och berättar om ett område som uppenbart ligger henne varmt om hjärtat – kjolsäckarna. Du vet, de väskor som ofta hör till folkdräkten. Formen känns bekant och användningsområdet känns tydligt – men kanske inte så samtida som tillbehör.

Päls, skinn och ull. En mängd material och tekniker finns med i boken, och författaren uppmanar till att experimentera så som du vill. Dock innehåller boken mallar och beskrivningar om du vill göra väskorna så som de ser ut. Bild ur boken Sy väskor, av Helena Bengtsson. (Foto Thomas Harrysson)

Detta ändrar Helena Bengtsson på i ett nafs, vem kunde väl tro att det gick att variera och uppdatera kjolsäcken så! Boken Sy väskor har undertiteln vackra som smycken, och det är sannerligen helt korrekt.

Författaren presenterar som hon skriver

några väskor som har blivit till genom studier av gamla kjolsäckar, men också genom ett ivrigt sökande bland dagens utbud av sybehör och slöjdmaterial. Några har en tydlig koppling till en särskild svensk bygd och dess dräkttradition, andra är mer fristående. Det de alla har gemensamt är att de ska rymma det allra viktigaste och samtidigt signalera ett personligt uttryck.

Många band blir till en bandväska, och jämte den en väska i ull. Båda med beskrivningar i Sy väskor från Hemslöjdens förlag. (Foto Thomas Harrysson)

Det blir roligt och informativt i all inspiration – att luska i bakgrund och historia – men också härligt fritt i att det får vara samtida. Däri ligger nyckeln till hur förhållandet till slöjden kan komma vidare tycker jag, att vi vågar titta bakåt för inspiration och kunskap men anpassa och göra nytt utifrån den tid vi lever i. Så ta in begreppen om traditionell folkdräkt och dess tillbehör, se alla vackra exempel som boken visar upp på traditionella väskor och gå sen loss på det material du har hemma eller det du hittar som du gillar. Här finns tex väskor i reflexmaterial och jeans, med tillbehör i pärlor, taft, kanin- och nappaskinn. Men också vadmal, läder, kläde och ull.

Detaljer som gör det. Sy väskor innehåller tydliga beskrivningar och förklarande bilder, allt för att beskriva hur du kommer igång och får till det hela. (Foto Thomas Harrysson)

Helena Bengtsson förser läsaren med steg för steg-beskrivningar, mallar och tydliga skisser på stygn och tillvägagångssätt. Förutsättningarna för att komma igång är goda – här finns alla möjligheter att faktiskt sno ihop en väska eller två. Sy väskor tror jag håller dig i handen så som en hantverksbok bör göra för att få jobbet gjort.

Väskan Älvdalen, ur Helena Bengtssons bok Sy väskor – vackra som smycken. Hemslöjdens förlag. (Foto Thomas Harrysson)

Så – botanisera i 15-talet beskrivningar och ta dig an precis den du går som mest igång på, eller gör som författaren skriver – plocka inspiration här och där och forma väskor efter eget huvud och behov. Kör hårt!

Mer om boken här.

The post Inspirerande vackert – sy väskor! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Då är det den tiden på året igen – äntligen! Examensdags för alla studenter vid landets konst-, hantverks-, och designutbildningar, hurra! En del är redan öppnat och en del är nästan över, men flera återstår tack och lov. Det är som vanligt dags för Kurbits lista över utställningar som inte bör missas. Och som vanligt kan du berätta om din utställning saknas, mejla mig på frida@kurbits.nu. Nu kör vi:

Amalia Bille, Konsthantverk Master, HDK Göteborg. Verket heter blodsband. (Foto Ekaterina Lukoshkova)

• Konstfack, Stockholm, tom 21 maj
• Sätergläntan, Insjön, 19-20 maj
• Steneby, Dals Långed, 19-20 maj
• Beckmans, Stockholm 18-23 maj
• Nyckelviksskolan, Lidingö 19-21 maj
• Ölands Folkhögskola, Kalmar museum tom 31 maj
• Carl Malmsten Furniture Studies, Lidingö, 18 – 21 maj
• HDK Göteborg, Fixfabriken, 26 maj – 4 juni
• Slöjd, hantverk och formgivning, Linköpings universitet, Östergötlands museum,  tom 9 september
• Industridesignskolan, Arkitektskolan i Lund, SLU Alnarp, Malmö högskola, Malmö, Form/Design Center 25 maj – 4 juni
• Textilhögskolan Borås, 31 maj
• HV Skola, Stockholm, tom 5 augusti
• Konsthögskolan, Stockholm 23 maj – 11 juni
• Forsbergs skola, Stockholm 19-20 maj
• Östra Grevie Folkhögskola, Malmö 27-29 maj

Studentarbete från Sätergläntan, som öppnar sin utställning #slöjdkraft nu på fredag. (Foto Gunilla Tegen)

Hanna Hansdotter, Keramik och glas, Konstfack. (Foto Kurbits)

Bilden i inläggets topp: Pontus Svensson, Möbeldesign inriktning trä, HDK.

The post Examensutställningar 2017! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Det är bråda dagar i examensutställningsbranschen just nu. Endast ytterligare ett par dagar, till och med söndag, pågår Konstfacks utställning. Här samsas inte mindre än 195 studenters uttryck och arbeten från alla utbildningens kandidat- och masterprogram. Det är mäktigt och bitvis mastigt att ta in alla smarta intressanta arbeten, kvaliteten är hög och nivån på engagemang är utmärkt, det är främst uppblandningen av alla inriktningar och klasser i utställningen som gör det svårt att överblicka. Det blir svårnavigerat som helhet helt enkelt. Men desto snabbare kastar en sig därmed in i de olika verken som visas.

Hanna Hansdotter, som i glas reflekterar kring hantverk, material och tradition i relation till produktion, och hur det tar sig uttryck och gör avtryck i glasobjektet, som som hon beskriver det. Fantastiskt vackert! (Foto Kurbits)

Och det gör jag verkligen med glädje – verkshöjd, verklighetsnära och stundtals visionärt är årets upplaga av examinationsarbetena.

Vi började här – Joran Stamatakakos stora installation är nästan det första som möter besökaren av Konstfacks examensutställning i år. (Foto Kurbits)

Så som många varit inne på finns stort engagemang för världsläge, politik, framtid och mänsklighet på ett sätt som inte varit så tydligt bland studenter från konstnärliga och kreativa utbildningar tidigare om åren, det gäller generellt de utställningar jag hittills sett och trenden är minst sagt tydlig också på Konstfack. Det är en bra utveckling tycker jag – ju fler discipliner av samhället som kan engagera, oavsett kreativa uttryck, desto relevantare blir världspolitiken för fler. Avtryck i hållbarhet, produktionsförhållanden, återbruk, naturkatastrofer, mental hälsa, resiliens, gentrifiering och problematiseringar kring det offentliga rummet är några av de ämnen jag på rak arm kommer på behandlas.

Amanda Hultmans arbete Att blunda för verkligheten – skapandet av värdefulla kläder i en värdelös bransch imponerar i sina många fördjupade delar. Helheten spännande och detaljerna viktiga. (Foto Kurbits)

Ett av mina favoritarbeten är detta, och kanske främst den tidning som ligger på podiet längst fram i bild. Amanda Hultman, kandidat i textil har gjort inte bara en kollektion kläder, utan framförallt undersökt bakomliggande fakta och förhållanden i sättet vi tillverkar våra kläder. Hållbarhet, produktionsförhållanden, sweatshopindustri och agenda 2030 i ett nötskal. Att blunda för verkligheten – skapandet av värdefulla kläder i en värdelös bransch heter hennes arbete.

I textil, text och bild undersöker Amanda Hultman textila villkor för vad hon kallar en värdelös bransch. (Foto Kurbits)

Också Erik Hidemark tyckte jag hade intressanta poänger i sitt utforskande av hantverket i industrin. Han undersöker de traditionellt ansedda motsättningarna mellan hantverk och industri – och i tre egenbyggda maskiner försöker han att belysa detta. ”Är det möjligt att tillskriva industriellt framställda föremål kvaliteter som vanligtvis tillskrivs hantverksframställda föremål?” frågar han sig. En superintressant fråga som verkligen ligger i tiden också med tanke på hur heta diskussionerna om handgjort, lokalt producerat, transparens i produktionsprocessen är i ett globalt perspektiv.

Den förlorade känslan, arbete av industridesignstudenten Erik Hidemark. Maskinen är en kommentar till hur industrin vill efterlikna hantverk utan att ta hänsyn till det som gör hantverket levande – händerna. Intressant sätt att belysa frågan. (Foto Kurbits)

Uttryck kring hantverkskunskap och utforskande av metoder kring densamma ägnar sig alltså ovan Hanna Hansdotter åt, men även fler; jag tänkte på Agnes Nissen, Katarina Lundberg och även Nadia Zabihi vars olika projekt jag gillade. Stickandes i återanvänd textil, användandet av hantverksrelaterat material (sandpapper!) i helt annat syfte (Katarina Lundberg) samt utforskande av ny teknik kring traditionellt material – Concrete Canvas, flexibelt betongtyg som härdar efter vattning.

Liksom förstås – bilden i inläggets topp, Victor Alge som tittat på vad som går att göra av restmaterialet från de älgar som varje år skjuts i Sverige.

Nadia Zabihi experimenterar med Concrete Canvas, som hon behandlar som tyg men som härdar med vattning. (Foto Kurbits)

Katarina Lundbergs undersökande av Arbetsmiljöverkets regelverk för arbetsutrustning utifrån färgställningar är lysande. Här i objekt, men också i hennes oljor föreställandandes arbetsmiljöer. (Foto Kurbits)

Agnes Nissen samlar avlagda jeans och återanvänder trasorna som hon spinner ihop till snoddade remsor, likt garnnystan, med hjälp av en skruvdragare. Här stickar hon en matta med egengjorda stickor. (Foto Kurbits)

En av mina favoriter – Kyung Jin Chos ljudinstallation med slumpmässiga pendelslag mot keramikkärl. (Foto Kurbits)

Kyung Jin Cho står för utställningens vackraste ljudupplevelse, där hon ovanför stora keramikkärl konstruerat en pendel som slumpmässigt skapar ljud genom att slå i kärlen. Installationen är en tolkning av en upplevelse av en jordbävning i Seoul.

Emma Brålanders 3D-väggmålning stack också ut. (Foto Kurbits)

Maria Bruvik Kindestam utforskar det offentliga rummet och frågar sig vad vi får och inte får göra där – med gerillaslöjden som metod tar hon sig an olika uttryck – givetvis finns det en problematik i att hon måste redovisa sina arbeten i fotografier – det hade ju varit mäktigt att se mer av verken live. Här blir hennes experimenterande lågmält och svårt att till fullo förstå vidden av – många av hennes uttryck är dock lysande. Kolla in fimparna längst ner till höger i bild till exempel.

Maria Bruvik Kindestam tar sig an det offentliga rummet och vad man får göra där – gerillaslöjden har provats och utforskats i material och tekniker. (Foto Kurbits)

Ytterligare intressanta tolkningar av världen runtomkring; Anna-Lea Öquist som byggt ett kalejdoskop där hon undersöker religion.

Installation av Anna-Lea Öquist, I fall att, i form av ett kalejdoskop. (Foto Kurbits)

Ann-Charlotte Ingschöld, Bilder av platser – den visuella kulturens betydelse för platsers identitet. Arbetet tar upp centrum-periferi som intressant område. 2050 anspelar på årtalet då 70% av världens befolkning beräknas bo i städer.  (Foto Kurbits)

Och Ann-Charlotte Ingschöld som inom ramen av Visuell kultur och lärande – inriktning bildpedagogik tar sig an tolkningar och bearbetningar av landsbygd och stad, vem och vilken plats som räknas och var vi förväntas vara i ett framtidsperspektiv. 2050 tänker jag anspelar på det årtal då 70% av världens befolkning beräknas bo i städer.

Utställningssalarna är många och de 195 studenterna får olika platser och placeringar, något som väcker funderingar om hur det hela har bestämts, vem och hur som får vara med vem och varför. Nivån är alltjämnt hög vart än du går i utställningen, ett besök rekommenderas verkligen. Men skynda – den är öppen endast till söndag! (Foto Kurbits)

Gå och se Konstfacks alla delar i helgen! Här finns uppfriskande, viktiga, tankeväckande projekt som spänner bågen och som alltså ofta riktar fokus på samhällsdebatt, världspolitik, medmänsklighet, miljö- och framtidsfrågor. Här är endast ett litet axplock av allt som visas, ta del av allt själv om du har möjlighet, rekommenderas varmt! Praktisk information här. 

Keramik och glas – Anna Tedestam, Serendipity. (Foto Kurbits)

The post Vårutställningen 2017 Konstfack appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Då är vi igångstartade inför hösten vill jag nog säga, hej och välkommen tillbaka till Kurbits! Här kommer det att hända en hel del spännande grejor framöver, jag ser fram emot att berätta mer i sinom tid. Här rivstartade förra veckan med föreläsningar, seminarier och inte minst – Formex! Det hälsingska lugnet som rått under sommaren är ett minne blott…men gott så, vi har haft en fantastisk sommar och är nu laddade för hösten.

Mässans tema var återigen Nordic Space och presenterades i trä, matta färger, mycket på den dovare skalan av varma dito, de rosa/vinröda nyanserna kände jag mig hemma i. Fint!  Här delar av trendrestaurangen som fanns på mässan. (Foto August Eriksson)

Jag kommer att återkomma med en rad grejor som är på gång – #gerillaslöjdsfestivalengoesnolimit inte minst, och också katastrofslöjden och mitt nya skrivprojekt. Men först ut – en bildkavalkad från Formex. I år sammanföll återförsäljarmässan med allsorts design, formgivning och pryttel med Stockholm Act och Bagiska veckan, där vi pratade omställning, hållbarhet, globala mål och hur vi räddar världen från total miljökollaps.

Borste gjord av Lovisa Wattman för Iris Hantverk, som alltid hos Iris är den tillverkad för hand. Nominerad till Formex Formidable, mässans egna designpris. (Foto August Eriksson)

De glasögonen var bitvis på när jag besökte mässan i torsdags – men eftersom jag främst zoomar in på hantverk och hållbarhet, lokal produktion och naturmaterial som alltid var det egentligen ingen större skillnad.

Lith Lith Lundin presenterade tre nya produkter – detta insynsskydd gjort helt i furu, papperet är tillverkat av innerbarken. Med sig hade de också kolbrända ljusstakar och bänken i inläggets topp. (Foto Kurbits)

Jag går igång på att höra hur bröderna Lith, Martin och Erik och Hannes Lundin, i Lith Lith Lundin producerar sina möbler inom en radie av fem mil från Torsåker där de bor och verkar. Samt hur de på ett naturligt vis tar sig an de restprodukter de får ”över” och därmed skapar ytterligare produkter av dessa – innerbarken från furut blir i deras koncept och värld möjligt att göra pappersmassa av, för att sen tillverka insynsskydd i en rasande stilig barkpappersprodukt. Till exempel. På Formex var de nu för första gången eftersom de hade inte bara sin nya möbel med sig – den fantastiskt fina pallbänken  – utan också dessa ”restprodukter”.

Jag pratade också med Frosta Design – deras väggutsmyckningar i makramé har nästan varje mässutställning med självaktning haft med i någon monter de senaste åren – och dessa är i sig spännande som produkter (och workshopkurser). Men det som grundarna Monica och Anna berättade var att de nu också valt att ta tillbaka sina DIY-kit med virkning. De återbrukar på ett sätt sig själva, och marknadför inte bara de DIY-kit med makramé utan ser potential i att allt fler också vill virka. De har alltså en business med produkter, DIY-kit och workshops i två klassiska hantverkstekniker parallellt, det gör mig glad.

Frosta Design med sin virkade hylla i DIY-format. (Foto Kurbits)

Med sig på mässan fanns deras virkade hylla tex, framtagen för alla studenter som bor trångt/behöver något att lägga grejor på i ett litet tillfälligt utrymme. Hantverket kan hjälpa till med mycket olika problemlösningar – det är vad jag i grunden främst pratar om just nu, i sätt att se på det självklara i att förse sig med det man själv behöver.

Älskade också denna problemlösarmojäng. Fritt fram att odla en ny purjolök med lite fiffig hjälp av en variant av julgransfoten. Kläm fast valfri rotgrönsak – purjo, endivesallad, salladslök – och odla en ny istället för att slänga. Produkten heter Regrow och är framtagen av Madeleine Nelson som just nu går på Beckmans. (Foto Kurbits)

Det är också något som allt fler pratar om kring mässan – att det är mer och mer fokus på hur man själv framställer sina saker – hur man gör själv förstås!!! –  sitt möblemang sitt arrangemang där hemma. Den egna samlingen är guld värd och det är också vad som premieras. Jag säger bara; hello slöjden! Madeleine Nelsons Regrow ovan var ett exempel på hur Beckmans och Designtorget arbetar för att ta fram just problemlösarprodukter till försäljning i en kurs som gått under året och det fanns ytterligare flera.

Från mässans håll har man också fortsatt med ett lugnt och harmoniskt entrétorg istället för som tidigare år pepprat besökaren med allt som är ”trendigt”.  Nu får vi välja själva.

Formexmässans entrétorg, i höst med tema Nordic Space. (Foto August Eriksson)

I avdelningen Young Designers träffade jag  alldels nystartade Sloydlab, som fick en hel del återbesök från mig under dagen, jag gillade verkligen både tänket kring framställandet av produkterna och produkterna i sig. Sloydlab består av Matilda Hunyadi  och Staffan Johansson som tillsammans lanserar Matilda Hunyadis design med inspiration från sveptekniken. Alltså de gamla svepaskarnas teknik i klassiskt men tunt furu som böjs och fästs ihop. Här har det blivit ett magnifikt bord och ett antal olika formade lampor.

Sloydlab – designer Matilda Hunyadi och säljansvarig Staffan Johansson. Nystartad duo som jag tror kommer låta höra av sig framöver. (Foto Kurbits)

Vi pratade en hel del om arvet från folkkonsten och slöjdens göra själv, samt hur vi idag kan ta det vidare till produkter och områden vi behöver. Att lamporna kan skalas i olika format, eller att bordet har ett avtagbart lock med förvaring är praktiska funktioner. (Se fö detta inlägg från möbelmässan 2014! Där träffade jag Matilda senast, då hon visade sitt fantastiska skåp för första gången).

En del trendutställningar fanns förstås, men inte fullt lika mycket i fokus på mässan i år. (Foto August Eriksson)

Fler produkter som fångade mitt hantverksintresse:

Den fantastiska Antrei Hartikainen förstås, vars skills med kniven är…svårgreppbara. Fantastiskt fint. Hartikainen var en av de nominerade till Formex Nova, designpriset som delas ut till en nordisk formgivare. (Foto Antrei Hartikainen)

Ingibjörg Hanna Bjarnadóttir med märket Ihanna Home, också hon nominerad till Formex Nova med sina textilier i mycket fin kvalitet. (Foto Kurbits)

Även Lisa Bengtsson lanserade nyheter under mässan, fina färgstarka mönster. (Foto Kurbits)

Som nominerad till Formex Formidable blev Johanna Günthers keramik upplyft också denna mässa, jag träffade henne på  förra mässan och blev så himla förtjust. Ringlad keramik med rejäla handavtryck, jag gillar! Johanna berättade för mig i våras att hon använder sig av den glasyr hon hittar i Gustavsbergs lokaler, där hon är verksam. Att hon går runt och upptäcker och hittar rester som huset och verksamheten tidigare nyttjat är fint tycker jag.

Bild från Formex Formidable-fotningen av de nominerade – dessa ringlade vaser från Studio Johanna Günther är utvalda. Mycket fina! (Foto August Eriksson)

Jag hittade också en hel del mönsterprakt från all världens håll tack vare mattgrossisten Bargi. Finfin kelim, eller hur? (Foto Kurbits)

Och det jag också kunde bli glad över är denna jämförelse i mönstervärld – hur nära vi ändå rör oss varandra i estetik och sätt att uttrycka oss globalt: Skansens nytryck av kuddar och rosenkelim, kanske från Rumänien eller Turkiet kan jag gissa.

Skansens rosenkuddar har mönster från folkdräkten, kanske är det rosenbroderiet från Dala-Flodadräkten? (Foto Kurbits)

Och denna matta, med samma rosenmönstrade tema, eller hur? En kelimmatta kanske med turkiskt eller rumänskt ursprung. (Foto Kurbits)

Det avslutar mitt svep från Formex för i år, hantverket och det handgjorda fortsätter leverera, om än i olika former. En svår balansgång som alltid på inredningsmässor är det handgjorda kontra det som ser ut som – handgjort. Hur vet man vad som är äkta vara och vad som är fabrikstillverkat?

Tidigare mässor har vi diskuterat detta – jag sammanfattade något av det här till exempel. Samma frågeställningar som fortfarande är relevanta tycker jag, även om de har några år på nacken.

Gjort på riktigt för hand. Sloydlab med Sweep me. (Foto Sloydlab)

The post Kurbits tillbaka – nu på Formex! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Favorit i repris gott folk! Här är årets julmarknadslista! Med en rad tips till dig som vill få inspiration och stämning inför julen, som vill köpa en eller annan handgjord julklapp och fånga den där magiska julstämningen som december ju faktiskt bjuder på om man letar lite. Det är fint att upptäcka att det är mycket som händer runt om i landet inför adventshelgerna ända fram till jul.

Har du en julmarknad som du vill ha med här? Mejla mig så uppdaterar jag, frida@kurbits.nu.

Julmarknad på Kaleido, Uppsala, fram till 5 januari. (Foto Kaleido)

• Julmarknad på Zoo, Stockholm 2 december
• Schysst Jul, ABF-huset Stockholm 2-3 december
• À la London, Borås, 2 december
• Konstfacks julmarknad, Stockholm 2 december
• Last Xmas, Örnsberg Stockholm 2 december
• Julmarknad hos Creme de la Creme, Rönninge 2 december
• Handarbetets Vänners julmarknad, Stockholm 2-3 december
• Mekens julmarknad, Smedjebacken 3 december
• Röda Stens julmarknad, Göteborg 1-3 december
• Julens invigning, Nordiska museet Stockholm 3 december
• Julmarknad, Clarion Hotel Wisby, 3 december >> Kolla in Clarion Hotellens kampanj Ensam julgran söker klappar över hela landet! Var med och sprid julglädje!
• Midsommarglögg med julmarknad, Stockholm 3 december
• Kapsylens julmarknad, 2-3, 9-10, 16-17 december
• Lissjul i Tällberg, 9 december
• Feministisk marknad, Stockholm 10 december
• Öppet hus på Sätergläntan, Insjön 10 december
• Julmarknad i Gammelstad, 9-10 december
• Jul på Jamtli, Östersund 8-10 december

Julmarknad på Jamtli 8-10 december. (Foto Erik Westberg)

• Julmarknad på Österåkers konsthall, Åkersberga 9-10 december
• Julmarknad Karby Gård, Täby 9 December
• Beckmans julmarknad, Stockholm 9-10 december
• Jul på Fredriksdal, Helsingborg, 8-10 december
• HDKs julmarknad, Göteborg 8 december
• Stora Julmarknaden Färgfabriken, Stockholm 9-10 december
• Julpop-up på Spinneriet med @bangbutik, @bagofplenty och @designpabergkulla, Lindome 14-17 december
• Julmarknad på Murberget, Härnösand 17 december
• Julmys i ateljén, Mpa art, Borås 3, 10, 17 december
• Västerbottens museum, Umeå 9-10 december
• Julmarknad på Skansen, Stockholm 2-3, 9-10, 16-17 december
• Textiltryck Malmös julbazar, 16 december
• Designjulmarknad Marabouparken, Stockholm 9-10 december
• Julmarknad i Sigtuna, 3, 10, 17 december
• Jul hos Kaleido, Uppsala  tom 5 januari

Ljusstakar av Systrarna Karlssons, på À la London i Borås. (Foto À la london)

Mekens julmarknad, Smedjebacken. (Foto Mekens julmarknad)

Beckmans julmarknad 9-10 december. (Foto Beckmans)

The post Nu är det julmarknad igen! Och nu är det julmarknad igen! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Återförsäljarmässan Formex är i full gång, mässan som skapar mötesplats för återförsäljare, formgivare, inköpare, hantverkare och branschfolk som arbetar med inredning och design. Jag var på plats igår för att titta på utställningarna, träffa utställare och framförallt spana in det sedvanliga utbudet av hantverk, det är ju som ni vet med de glasögonen jag tittar. Men lite övergripande har Formex 2018 tema A world of shapes och har färg och form i centrum. Här finns en handfull inspirationsutställningar, priser och föreläsningar. Mässan ska vara mötesplatsen för alla som vill hålla sig à jour med trender och nyheter. Här kommer en ganska Kurbitsnischad första rapport märker jag, inte en enda trendfärg i sikte.

Det är kanske inte mitt huvudfokus, folk är mycket bättre på att trendspana än jag, men eftersom mässans Craft-avdelning samsas med avdelningen för nyetablerade formgivare och företagare är det främst där jag brukar röra mig, slöjd-och hantverksnörd som jag är. Förutom de många djurmotiv jag lite slumpartat sprang på (se mitt instagramflöde! @kurbitsmedia) träffade jag på en rad företag och utövare som med sina produkter och sina verksamheter ville göra gott. Det känns som att allt fler företagare ställer sig frågor kring varför de producerar föremål än tidigare, kanske det handlar om nya frågeställningar för att det också efterfrågas av konsumenten?

Iris Hantverk vann Formex Formidable-priset för sin utomhusborste, formgiven av Lovisa Wattman och är tillverkad för hand av synskadade. Företaget finns till tack vare sin borstbindning, som syssla för synskadade. (Foto Kurbits)

Vi vill liksom göra gott, gott folk. Det är mycket av vad allt handlar om nu, inte sant? Vi efterlyser sedan länge transparens i materialval och produktionsvillkor, vi är ju till exempel numera vana att fråga om ursprung på maten vi äter och vi gillar när saker är närproducerade, vi tackar i rasande takt nej till plastpåsar (vad fort det har gått!) och det gäller också i de produkter vi köper – attitydförändringen är tydlig och snabb. Men – vi gillar också att sakerna vi köper gör gott. Som nästa steg tänker jag att det ger oss bättre legitimitet i själva konsumtionen, eller vad tror du?

Och om det är så är det ju superbra, eller hur? Att mina pengar kan ge mig en fin produkt och samtidigt ge mig vetskap om att pengarna och även tillverkningen av produkten har gagnat göraren eller verksamheten på olika sätt är en bra sak. Och nu till det fina i kråksången – hantverket är ju en perfekt möjliggörare inom detta område! Jomenvisst! Det är en tydlig tråd i ett antal av de företag och de produkter jag hittade på mässan igår. Det är nog inte heller en slump att jag skymtade både en silversmed på plats i en monter, och en täljare av dalahästar in action. Här gifter sig hantverket ytterligare fint med ambitionen att göra gott.

Livstycket firade 25 år förra året, och de lyfts fram i en imponerande kavalkad på Formex. (Foto Kurbits)

Livstycket, ett kunskaps- och designcenter i Tensta har kvinnor från hela världen som deltar i verksamheten. De firade 25 år förra året och på Formex har de möjligheten att visa upp stora delar av sin imponerande verksamhet och sina produkter, främst textiltryck i olika projekt. Genom hantverket lär sig deltagarna språkinlärning och annan kunskap som integrerar kvinnorna i samhället.

Genom deltagarna i verksamheten föds idéerna på projekt, där oftast textiltryck blir resultatet. Produkterna säljs i Livstyckets butik i Tensta, hos återförsäljare eller på nätet. (Foto Kurbits)

Livstyckets verksamhet är välbekant för många av oss, dels på grund av den offentliga verksamhet de driver, dels för att de rör sig i mässammanhang. Det kan däremot inte sägas om KrimProd, Kriminalvårdens Produktion med inriktning Trä och Snickeri, det var iallafall för mig ett oväntat inslag på Formex. Men så intressant! Jag fick veta att KrimProd har 15 enheter i landet där intagna tillverkar pallar, pallkragar, trälådor och skärbrädor. Det är en viktig del i den återfallsförebyggande verksamheten för de intagna och genom programmet får handledning av bransch- och yrkeskunniga arbetsledare. Tanken är att de efter frigivning ska kunna ha en annan bana att komma ut till.

En intressant bekantskap, KrimProd och Trä och snickerienheten inom Kriminalvården. Intagna gör bla skärbrädor i ek och valnöt. (Foto Kurbits)

Jag pratade med en av verksamhetsledarna som bekräftade att arbetet i verkstäderna spelar en mycket stor roll för de intagna och hur det stärker deras självförtroenden enormt att lära sig behärska ett hantverk. Det var ett stort pådrag i KrimProds monter, vi var många som ville titta, prata och också samarbeta. Vi vill alltså göra gott gott folk! Ernst Kirchsteiger stod exempelvis och förhörde sig om samarbetsmöjligheter när jag var på plats, så det förvånar mig inte om vi får se mer av KrimProds pallar eller pallkragar därute framöver.

Exempel på vad intagna i Trä och snickerienheten kan göra i Kriminalvårdens enhet. (Foto Kurbits)

I pressrummet på Formex låg det ett pressmeddelande som doftade mer än andra. Iallafall om man som jag var nyfiken på vad företaget Eldblå ville förmedla. I påsen som medföljde finns ett prov på deras råvara – den gotländska ullen. Smart och roligt sätt att förmedla hur naturlig och bra produkten är, innehållet kommer från pälsfår som betar de gotländska naturbetesmarkerna, lär jag mig. Och jag vet inte om det spelat så stor roll för publiken som röstat, men också Blåeld var pristagare i Formex Formidable – publikens val – med sin fantastiskt vackra dubbelvävda ullpläd.

Eldblå, mottagare av Formex Formidable, publikens pris, för sin dubbelvävda ullpläd. (Foto Formex)

Slutligen träffade jag också Hanna och Jacob Bruce, som ju driver linneväveriet Växbo Lin, i Växbo i Hälsingland. Trogna Kurbitsläsare vet ju att jag hänger en hel del i trakterna om somrarna, och det är alltid roligt att träffa de ambitiösa linnefabrikörerna. Nu var Hanna extra nöjd med att åka på mässa då de hade rejäla nyheter. Hon berättade bland annat att Växbo från och med nu tagit bort all blekt varp i sin produktion. Det innebär att allt som tidigare varit vitt i deras produkter istället blir naturfärgat, en omställning som Hanna säger känns helt naturlig och självklar.

Växbo Lin har av miljöskäl ställt om till en hållbarare produktion; från och med nu tillverkar de sina produkter med oblekt varp. Alla produkter som tidigare var vita blir nu naturfärgade. (Foto Kurbits)

I handen håller Hanna Bruce här nedan deras nya produkt, också i samma hållbarhetslinje: en furoshiki. Det är ett japanskt tygstycke som där använda istället för plastpåsar för att bära med sig gåvor, mat, packning. Tygstycket kan, när det inte används, vikas ihop och förvaras i väskan. Här i Växbo Lins tappning, formgiven i vanlig ordning av företagets designer Ingela Berntsson.

Hanna Bruce från Växbo Lin berättar om företagets omställning till en miljövänligare tillverkning, samt visar upp en furoshiki, ett stycke tyg att ersätta plastpåsen med i väskan när du handlar. (Foto Kurbits)

Plisserat renkalvsskinn och antika dräktband från Leksandsdräkten, handvävda i Dalarna – företaget van Deurs använder igen och använder hantverket. (Foto Kurbits)

Och med hållbarheten och miljön i fokus är det ju hantverkets eminenta förmåga att återbruka material och använda igen som kommer så väl till pass. Jag blev så glad över att se dessa fantastiska armband från van Deurs, smycken och asseccoarer av plisserat renkalvsskinn och antika dräktband till Leksandsdräktens kärringhätta, handvävda i Dalarna.

Sist men absolut inte minst i denna kavalkad av något nischat innehåll kommer ett annat återbruksexempel – dessa fina leksaker från polska Izabela Gkagkanis, som berättade att hon varit med på möbelmässans internationella avdelning Designboom ett par gånger, hon bor och verkar i England och gör främst dessa arbeten numera, på beställning och fritt. I grund och botten är hon skulptör, visst syns det? Varje figur har en lapp där det står vilka delar materialen kommer ifrån, en jacka, ett möbeltyg, en klänning, och Izabela menar att det för henne är en sport att bara använda sig av vad hon har i sina gömmor (vilka gömmor det måste vara!).

Izabela Gkagkanis fantastiska figurer, gjorda helt och hållet i återbrukat material. (Foto Kurbits)

Kolla in hennes instagramkonto @i.gaganis för mer inspiration! (Foto Kurbits)

Och det avslutar den här första delen från Formex, fler goda exempel på fint hantverk kommer i en uppföljande del, den får ni vänta på ett par dagar då jag exempelvis ska åka till Arboga och prata om gerillaslöjd för ett stort gäng 12-åringar till veckan. Trevlig helg så länge!

The post Del 1 Formex 2018: Nu vill vi ha produkter som gör gott appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.